Väldig obehaglig känsla. Igår kväll/natt, ganska sent var det, och jag ligger i soffan. Tänker precis att jag ska gå rundan upp till kattbebisarna och ställer mig upp och så PAM! Allt blev svart, överallt. Någonting gick i hela huset OCH i hela Höör (eller så lång man kan se från mitt hus). Bäcksvart!! Ordnade till det med ljus och tackade "någon" för att jag har Gaia och sen var det bara att acceptera läget. Tyckte det var jätteläskigt men var också glad att jag hade en Ludvig sovande på ovanvåningen. Om jag hade varit helt ensam i huset så hade jag nog knappt klarat av det....

Man gör det man kan av situationen. Plockade fram min bok och låtsades (inför någon som jag inte vet vem) att jag var cool med situationen...

Gaia bara tuggar på som om ingenting är annorlunda mot annars. Skönt det måste vara att vara hund ibland. Så här ljust var det INTE, det är lampan från kameran. (så ni förstår att det verkligen var syns om mig, menar jag)

Livrädd  och lite febrig stackars människa.

Och nu är jag heeeeelt färdig. Hämtade pojkarna från skolan för Tristan hade så mycket packning med sig från Christian. Skulle också hämta handskar som Ludvig beställt och Gaia tryckte jag också in i bilen. Men allt blir fel, för jag har inte krafterna till annat än att bara vara lugn och tankefri. Skulle också handla på apoteket för mina alvedon är slut. Kommer därifrån med saker, men inte alvedonen. Vad händer där uppe?? Lappen till handskarna hade jag glömt hemma såklart. Hem och ut i bilen och iväg igen. Svettig över hela ryggen men frös... Tänker bara soffa soffa hela tiden. Att Tristan kommit med ett ganska så taggit humör hem gör ingenting enklare... Men, innan hans sprang ut till någon kompis här för en stund sen,så kom han fram och gav mig en puss, och det bådar gott...

Nu ska jag lägga mig ner och samla lite krafter för att kunna laga mat till mina pojkar lite senare. Mår inte så dåligt längre, men det är ju som det känns när man är hemma, lugn och tagit sina alvedon... Fast nu blir det dom där turkiska tabletterna istället, eftersom mina alvedon ligger orörda kvar på apotekets hylla.

By by!

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

.... men klimatet "där ute" lämnar mig liksom ingen öppning till det! Det som driver mig är absolut ingen krigssjäl som vill stå främst i striden eller bära fanan för vad som gör någon annan arg, ilsken, besviken eller ännu hellre skapar sig åsikter ...

Idag likt var enda annan dag - sedan en tid tillbaka - så har jag satt mig ner en stund och för mig själv summerat gårdagen. Kort, enkelt och klart har jag förtydligat var jag hade mig själv igår. Det är ganska så kul, spännande och intressant att lä...

Ja, dagar som den här så blir jag påmind om det. Det är en stor hjälp för mig när jag vet att "ni" också har tuffa dagar. Att era liv också känns hopplösa ibland. Att er självkänsla inte heller står på topp var eviga dag och att ni känslomässigt ka...

... för så här kan det inte vara. Funderade under hundpromenaden i morse och kom fram till att jag nog måste lägga om mina rutiner. Att jag vaknar, sätter på kaffet och sen slår på nyheterna direkt fungerar dåligt. Som världen ser ut nu så behöver ja...

Det är en stor fråga, anser jag!   Att som medmänniska vara just medmänniska kan vara en av de största uppgifter man kan ta sig an. Det är - enligt mig - det som är meningen när det väl kommer till kritan. OM vi någon dag kommer stå inför att b...