... för så här kan det inte vara. Funderade under hundpromenaden i morse och kom fram till att jag nog måste lägga om mina rutiner. Att jag vaknar, sätter på kaffet och sen slår på nyheterna direkt fungerar dåligt. Som världen ser ut nu så behöver jag rusta mig först och kommer framöver ta en stund och samla mig inför det jag kommer få se när jag tittar över vad som har hänt i världen, Sverige, Malmö idag. 

De nyheter som slår mot en nu för tiden är bara omänsklighet. Men samtidigt är det ju mänsklighet - för det är vi, människan, som skapar den.... Idag, Robbie Williamas död, ingen naturlig död. Blev lika emotionellt nedslagen som när nyheten om Philip Seymor Hoffmans bortgång dök upp, inte heller en naturlig död. Och jag känner starkt hur allt har ett sammanhang. Alltihop hänger ihop. Världens mörker härskar och sprider sig och det finns så många som inte står ut. Samtidigt står väldigt många ut, sticker ut. Hatet driver människan långt och det är som om ingenting kan stoppa den som djävulen lagt sin arm om. När jag läser trådar, bloggar och andra mediala uttrycksplatser där Sverigedemokrater diskuterar med varandra, så blir jag rädd. Jag blir rädd när jag hör deras tonfall, jag blir rädd när jag hör hur människor finner sin tillfredsställelse, sin krydda i livet där, och mår gott i att hitta en gemenskap i att hata! Att hata är illa, att hata tillsammans är livsfarligt!!

Jag blir också rädd när jag ser att det är så många som inte blir rädda. Överallt lever folk på, med sina egna små liv, som om ingenting händer, medan fler och fler, var eviga dag, var timme, minut sluter sig till kretsar byggda av hat. Jag tycker det är dags att REAGERA! Det krävs så lite, så otroligt lite. Man behöver inte ställa sig på barrikaden för någonting, man behöver inte lägga sin vardag till ett engagemang, men man behöver tala om att man inte accepterar. Att visa för de man känner att "jag ställer inte (heller) upp på det här. Jag ser och jag lägger min röst på NEJ till rasism, NEJ till droger - som sprider sig likt löpeld bland våra ungdomar, NEJ till utanförskap, NEJ till att våra barn mobbas i skolan och inte har någonstans att vända sig. NEJ, helt enkelt!" Snälla du människa som inte vaknar upp med hat. Snälla snälla du, plocka fram ditt hjärtas röst, sprid kärlek omkring dig, visa de som behöver få se att du också bryr dig! Hur svårt ska det - fortfarande - behöva vara??

Idag har i alla falla jag gått med i en grupp som handlar om MOT RASISMEN PÅ VÅRA GATOR PÅ GAMLA VÄSTER. Det känns bra, det är konkret. Vi kommer vara många och nu säger vi STOPP! Jag gör det för mig själv men jag gör det framför allt för mina barn, och DINA barn.

Var med och skapa en bättre framtid, för dina barn, du också!